when the time has come..

Det finns en tidpunkt i vårat liv där upptäcker vad som verkligen är värt något.
Då det uppstår en tomhet i våra huvuden, och allt bara får en återfödelse.
Då vi upptäcker att det vi gjort fram till denna stund bara har varit till förgäves.
Man kan varken känna eller höra denna stund innan den sker, den kommer utan någon som helst förvarning.
Detta ögonblick som har en obestämd längd, kommer du aldrig uppleva igen.
Denna stund har gjort en så stor inverkan i ditt sinne att du aldrig mer kommer göra något omotiverat.
Du kommer aldrig längre sträva utan ett mål, eller aldrig mer göra något utan att vinna på det i slutändan.
Denna stund kommer förändra ditt så kallade liv, som du ännu inte lyckats upptäcka…

Till en vänn

Sommarens värme känns som kyla bredvid dej
när du håller min hand och säger att du älskar mej

Så lovar jag dej att du ska alltid få vila i mina händer,
för i ditt hjärta ska jag bita mig fast med mina tänder

Om du bara satt här bredvid här och nu
för jag har ju väntat på dej sedan den 6 februari 07

Du är min skyddsängel och du tar bort mina allergier
du finns i mer än bara i mina drömmar och fantasier

Med ditt solblekta hår och din gyllenbruna hy
så smälter jag som isglas när solen står högt i sky.

Du och jag kommer alltid vara som jordgubbar och glass
för med dej så orkar jag dra världens alla lass

Jag skulle kunna dö för din skull och döden bara kom
och för dej skulle jag göra de tusen gånger om


Nu blir det fest ikväll!


Kärleken har inga gränser, inget stop, ingen sluttamp. 

Kärleken har ingen början, ingen födelse, ingen start.

Det finns så mycket mer där ute än vår egen lilla värld.

Ta för dej av den, ge aldrig upp, fortsätt kämpa och vinn.

..

När mitt hjärta står som fruset
och sommarens varma luft ströder in i huset

Så är det inte sommarens värme som smälter isen
utan du som får mitt hjärta att värmas bredvid spisen

När jag ser dina ögon blir min kropp alldeles stel
varken med eller utan smink ser jag några fel

När dina ord träder fram
går dom raka vägen in i hjärtats stam

Om ja bara fick hålla din hand
så skulle mitt hjärta smälta ner till sand

Skulle du då hålla mitt hjärta med ditt?
för om inte har nog jag gjort mitt...



Övergivenhet

Nattens mörker känns bara värre och värre nu för tiden, att leva känns så meningslöst. Att sitta ner i skogens centrum känns som smärta, att lyssna på fåglarnas ljuva sång bara sårar. Inget är som det var förr, då när jordgubbarna var söta och skogens sus var ljuv musik för öronen. Det viktigaste i livet har börjat svikta, hoppet och tron om en bättring på nuet. Cykeln som brukade rulla förbi det blåa sommar huset med de rödspräckliga rosorna vid den lilla sjön med ankorna som tjöt så, rullar aldrig längre, den cykeln finns nu bara i mina drömmar och fantasier. Doften från skogens grönska och vattnets kyla isande i tänderna finns inte längre. undra om den längtan efter nått bättre aldrig kommer att försvinna, eller kommer ja få vara kvar i denna kalla och hårda värld. Undra om nattens mörker för alltid kommer att ligga kvar som en svart dimma över livet, kommer solen någonsin att skina fritt igen, kommer fåglarna högt upp i himlen få flyga fritt någon dag eller är livets mening för mig att se ut så här?
Kanske var det menat att just jag skulle vara i denna kalla värld med halspulsåderns blodsflöde som ända utväg. Om bara pappa inte hade gjort det han gjorde, hade allting varit bra, eller i alla fall bättre. Hans händer var som is när de rörde vid min nakna kropp. Hjärtats slag slog snabbare än aldrig förr, hans blick kunde döva den allra kallaste mördare. Varje gång det skedde så kollade jag på dikten som mor min gjort till mej när jag föddes ”livets stora gåta älska glömma och förlåta”, stod det, om hon bara hade varit här nu så hade han aldrig gjort det, för det var när hon lämnande livet som han började med drickandet, drickandet som skulle komma att förstöra mitt och hans eget framtida liv. Hans kropp har lämnat denna jord för det hann gjorde, men min kropp får leva kvar i denna kalla och hemska värld. Som en zombie får ja gå runt och känna sorg och smärta utan att jag själv någonsin gjort någon någonting. Att världen kan var så orättvis och kall, att det är jag som får lida för det min egen pappa gjort, kanske var det mitt fel, kanske för att jag lät han dricka och inte var stark nog att säga ifrån, kanske är det detta jag förtjänar. Det kanske var mor mins fel för att livet hennes tog slut, eller var det alla runt omkring. Hur kunde de inte se vad han gjorde min egen pappa mot mig nästan varje dag i 10 år. I 10 år höll han på fattar inte att ingen förstod. Att livet mitt var så förstört men ingen såg, kanske får jag bara skylla mig själv och att ingen någonsin får veta eller förstå sanningen på min mor och fars död. Kanske är det så det egentligen var, att det egentligen bara var mitt eget fel alltihop……



Avunsjuka

Himlens täta luft och solens skarpa strålar som skär igenom den tjocka dimman. Björkträden hade precis satts i blom, och rådjurs kidden följde vaksamt sin moder. Allt var precis som det skulle vara denna hösts skymning, i november 1999. Ljudet från det vassa bladet som tungt träffar den nakna kroppen, som ligger i det frusna gräset. Maria som ser alldeles blek ut efter det skarpa hugget i bröstet, känner att hennes sista stund är inne, att sista förälskelsen är gjord, att sista tåren har fallit till den frusna marken, att den sista varmkorven är äten, att hjärtat snart ska stanna. Jag tror man känner när tiden är inne, när man är på gång att raderas från denna värld, då ska inte tårarna rinna om man funnit glädjen här i livet. Man ska inte få en klump i halsen innan ögonen släcks, man ska inte vara ledsen över sitt meningslösa liv, utan vara stolt och glad över allt man åstadkommit.


Att någons kärlek kan såra så hårt, att någons lycka kan skada någon annan. Det kallas avundsjuka, man kan inte klara av att se andra glada, utan måste alltid vara den lyckligaste. Maria dog för att hon var förälskad, fullkomligt förhäxad, i en annan, mördaren ville inte ha den Maria ville ha, utan kunde inte acceptera den hon älskade, inte förstå att dom älskade varandra. Maria var på väg för att träffa henne, innan hon blev överfallen, fångad och tillslut brutalt mördad. Solen tog en extra timme på sig att gå upp morgonen därpå, natten ville inte visa sitt värk, för dagen. Natten skämdes över det som den hade åstadkommit, att den hade förstört ett liv, släck en själ och gjort så otroligt många förkrossade i sitt egna hav av tårar. Undra om mördaren kan leva med detta, om han kan se sin egen spegelbild igen, om han någonsin kan vara lycklig och känna en värme i bröstet igen. Han kommer att se hennes ansikte framför sig hela sitt liv, hennes klarblå ögon sittande i hjärnan, hennes långa blonda hår kommer bli som en knivspets sakta inträngande i hjärtat, han kommer få gråten i halsen varje gång han hör namnet Maria….


Ibland räcker en liten mening

Om vi alla är ensamma någon gång,

så har vi det gemensamt i alla falll..

-Ps i love you

=)


=)



När mitt hjärta står som fruset
och sommarens varma luft ströder in i huset

Så är det inte sommarens värme som smälter isen
utan du som får mitt hjärta att värmas bredvid spisen

När jag ser dina ögon blir min kropp alldeles stel
varken med eller utan smink ser jag några fel

När dina ord träder fram
går dom raka vägen in i hjärtats stam

Om ja bara fick hålla din hand
så skulle mitt hjärta smälta ner till sand

Skulle du då hålla mitt hjärta med ditt?
för om inte har nog jag gjort mitt...

även döden har sin charm!

Dina ögon speglar sig i det stilla vattnet, drömmar krossas och förhoppningar splittras i just denna stund. Ditt hjärtas slag, mot mitt nervösa bröst får varenda unge att planlöst slumra in. Med din röst får du varje grav att väckas till liv igen, varje träd att börja dansa och varje ensam människa att känna sig flockad i Stockholms stress.  Ett barn står i en vrå med tåren rinnande ner för den bortglömda smilgropen, mamman ser inget, hon vill inte se. Drogerna har fångat hennes själ, hennes ömhet. Men dina ögon och din blick får den lille pojken att gå mot ljuset, mot friheten och tryggheten. Mamman som en gång var en vacker mö, byns vackraste flicka, hon var byns yttre, byns framsida och omvärldens blickpunkt. Planer kan förändras, dom förändras, utan förvarning. Mammans liv är nu förstört, pojken gick till andra sidan, medans mamman stanna kvar, kvar i mörkret, kvar i verkligheten. Pojken kunde inte stanna kvar i den värld, den värld som han upplevde var så kall och mörk, den värld som han tog sina första steg i. flickan med dom isblå ögonen visa vägen för pojken, hon visade ett bättre ställe att leva på, en värld full av otrohet precis som denna, men där han får en ärlig chans att försöka, ett ställe med där bara han rår för sitt liv och inte mamman, mamman förstörde pojkens chanser, hanns tilltro och tillit. Pojken finns nu i den isblåögda flickans hjärta, med en chans att leva, med en chans att finna lyckan…
Dina ögon speglar sig i det stilla vattnet, drömmar krossas och förhoppningar splittras i just denna stund. Ditt hjärtas slag, mot mitt nervösa bröst får varenda unge att planlöst slumra in. Med din röst får du varje grav att väckas till liv igen, varje träd att börja dansa och varje ensam människa att känna sig flockad i Stockholms stress.  Ett barn står i en vrå med tåren rinnande ner för den bortglömda smilgropen, mamman ser inget, hon vill inte se. Drogerna har fångat hennes själ, hennes ömhet. Men dina ögon och din blick får den lille pojken att gå mot ljuset, mot friheten och tryggheten. Mamman som en gång var en vacker mö, byns vackraste flicka, hon var byns yttre, byns framsida och omvärldens blickpunkt. Planer kan förändras, dom förändras, utan förvarning. Mammans liv är nu förstört, pojken gick till andra sidan, medans mamman stanna kvar, kvar i mörkret, kvar i verkligheten. Pojken kunde inte stanna kvar i den värld, den värld som han upplevde var så kall och mörk, den värld som han tog sina första steg i. flickan med dom isblå ögonen visa vägen för pojken, hon visade ett bättre ställe att leva på, en värld full av otrohet precis som denna, men där han får en ärlig chans att försöka, ett ställe med där bara han rår för sitt liv och inte mamman, mamman förstörde pojkens chanser, hanns tilltro och tillit. Pojken finns nu i den isblåögda flickans hjärta, med en chans att leva, med en chans att finna lyckan…

livet..

Somliga säger att livet kommer från gud,
Somliga säger att livet är bara en pånyttfödelse,
Men ja säger att livet kommer från oss själva.
Att vårt mål är att finna vad som får oss att le,
Att vi inser att livet ligger i våra egna händer,
Att det är vi som gör skillnaden, att det är vi som väljer,
Väljer mellan gott och ont, mellan kärlek eller hat.
Skyll aldrig på någon annan för att du har det tungt,
Eller för att du har en monoton tillvaro.
Lasta ingen annan för dina synder, eller för dina brott
Det är du som väljer, det är ditt drag..
Somliga säger att livet kommer från gud,
Somliga säger att livet är bara en pånyttfödelse,
Men ja säger att livet kommer från oss själva.
Att vårt mål är att finna vad som får oss att le,
Att vi inser att livet ligger i våra egna händer,
Att det är vi som gör skillnaden, att det är vi som väljer,
Väljer mellan gott och ont, mellan kärlek eller hat.
Skyll aldrig på någon annan för att du har det tungt,
Eller för att du har en monoton tillvaro.
Lasta ingen annan för dina synder, eller för dina brott
Det är du som väljer, det är ditt drag..

till Gammelmoster<3

Till Helga!
Till en gumma vars styrka är den största jag någonsin sett
Till en gumma som är så ödmjuk och som säkert skulle kunna dansa balett
Jag har aldrig haft en riktig mormor tyvärr
Men du har alltid varit som en för mig, likt en sådan du är
Du är inte speciellt stor, iallafall inte till längden
Men du har ett hjärta av guld och sticker verkligen ut ur mängden
Hoppas nu operationen blir lyckad och bra
För du är verkligen den bästa gammal moster som en pojke kan ha
Till Helga!

Till en gumma vars styrka är den största jag någonsin sett

Till en gumma som är så ödmjuk och som säkert skulle kunna dansa balett


Jag har aldrig haft en riktig mormor tyvärr

Men du har alltid varit som en för mig, likt en sådan du är


Du är inte speciellt stor, iallafall inte till längden

Men du har ett hjärta av guld och sticker verkligen ut ur mängden


Hoppas nu operationen blir lyckad och bra

För du är verkligen den bästa gammal moster som en pojke kan ha


Siesta 2010!


:)

hippies!Att ljuga för någon man hyser kärlek till är oförlåtlig
Att såra någon är med sanningen är lika oförståeligt
Att kolla dig djupt in i ögonen utan ett enda tanke är omöjlig
Som en flod ändrar det aldrig sin väg bara en aning böjligt
Att hålla din hand och känna din puls ändan in i mitt hjärta
Så din puls får min redan bedövade hjärna att släppa al smärta
Jag kollar in i dina ögon och drömmer mig bort i sagornas värld
Bland riddare och drakar, sköldar och svärd
När jag vaknar ur mina fantasi rika dröm
Upptäcker jag att drakarna är borta och min kropp är öm
Att ljuga för någon man hyser kärlek till är oförlåtlig
Att såra någon är med sanningen är lika oförståeligt

Att kolla dig djupt in i ögonen utan ett enda tanke är omöjlig
Som en flod ändrar det aldrig sin väg bara en aning böjligt

Att hålla din hand och känna din puls ändan in i mitt hjärta
Så din puls får min redan bedövade hjärna att släppa al smärta

Jag kollar in i dina ögon och drömmer mig bort i sagornas värld
Bland riddare och drakar, sköldar och svärd

När jag vaknar ur mina fantasi rika dröm
Upptäcker jag att drakarna är borta och min kropp är öm

:)

En kärleks historia slutar aldrig med ett verb. En kärleks historia slutar egentligen aldrig, den fortsätter bortom liv och död. En kärleks historia har inga gränser, den innehåller bara en regel, en simpel med högt rankad sådan. Kärlek kan skapas genom ett endaste ord, genom den snabbaste blicken, genom den minsta tår. Kroppen känns sällan så varm som då, håret ryser från armen och pupillen är nästan borta genom det starka ljuset. Handen vill bara knytas samman och aldrig bryta dess famn. Läpparna formas, munnen blir allt fuktigare och hungrar efter näring. Äkta kärlek är inget som jobbas fram, äkta kärlek kommer genom en ocean av känslor när två blickar möts. Du väljer knappast din älskade, du väljer inte den som förgyllar din vardag. Snälla låt det vara sant, att allt jag hoppas på är äkta, att det jag hoppas och tror på är vad en kärleks historia verkligen är.


En kärleks historia slutar aldrig med ett verb. En kärleks historia slutar egentligen aldrig, den fortsätter bortom liv och död. En kärleks historia har inga gränser, den innehåller bara en regel, en simpel med högt rankad sådan. Kärlek kan skapas genom ett endaste ord, genom den snabbaste blicken, genom den minsta tår. Kroppen känns sällan så varm som då, håret ryser från armen och pupillen är nästan borta genom det starka ljuset. Handen vill bara knytas samman och aldrig bryta dess famn. Läpparna formas, munnen blir allt fuktigare och hungrar efter näring. Äkta kärlek är inget som jobbas fram, äkta kärlek kommer genom en ocean av känslor när två blickar möts. Du väljer knappast din älskade, du väljer inte den som förgyllar din vardag. Snälla låt det vara sant, att allt jag hoppas på är äkta, att det jag hoppas och tror på är vad en kärleks historia verkligen är.

Tacktal tall Sverige!

Jag är ett rostigt lok på en gammal järnväg
Jag är en nyfödd unge på Halmstad bb
Jag är alla vågorna utanför Tylösand
Och jag är alla alkisar utanför knutpunkten i Helsingborg
Jag är morgonen och jag är natten
Jag är alla Sveriges vattendrag
Och  Jag är  mera dalarna än en dalmas någonsin kan bli
Jag är solnedgångens väntande minuter
Och jag är alla blommorna på dom skånska åkrarnas fällt
Jag är midsommarnattens doft av sprit
Jag är dom småländska skogarnas mörka nätter
Och jag är Arne Weise som tänder ljuset varje jul
Jag är varenda blomma i Carl von linnes trädgård
Jag är AIK, Götet och Färjestads supportrar
Och jag är publiken i väntan på Lasse Winnerbäck
Jag är bärplockarna i Sveriges alla skogar
och Jag är norrlands kalla nätter, och Stockholms ständiga stress
Jag är Ulf Lundell på sen och publiken därtill
Jag är dom väldiga smällarna på nyår
och Jag är mannen som gör barnen som gladast varje år
Jag är midsommarstången och människorna som dansar runt mig
Jag är jag är Skåne och jag är lappland
Jag är Evert Taube och karl den 16de Gustav
Och jag är alltihop i en väldig röra
Jag är dala hästen och jag är muren och minnena runt Visby
Jag är alla fiskmåsar på båtarna i Oskarshamn
Jag är polkagrisarna i gränna
Och jag är glöggen, sillen och risalamaltan på julbordets mitt
jag är det jagande rådjuret i dom halländska skogarna
Jag är vasaloppets snö och norrland snöbefästa fjäll
Jag är studenten, första ölen och minnena från tonåren
Jag är sommarlovs avslutningens ljuvliga musik i kyrkan
Och jag är ett lyckligt barn på väg till sin första skoldag….
Jag är väldigt stolt över att kallas Svensk!
Och Jag är fruktansvärt tacksam över det land jag fått växa upp i. alla människor jag fått träffat, alla presenter jag fått, all kärlek från det land och dom människorna som bor här, jag fått. Jag känner mig stolt när jag hör ordet Svensk! Men vad innebär det egentligen? Ska man klä sig på nått speciellt sätt? Prata på ett speciellt sätt? Ha födds här? Ha båda föräldrarna som är här ifrån? ska man heja på Sverige i fotboll? Eller kanske i hockey? Ska man hissa flaggan på nationaldagen? Ska man fira jul och fira midsommar? Eller ska man kanske vara rasist? Inte äta utländsk mat? Snusa general? Eller skulle offra sitt liv för att rädda sitt land?
Jag har faktiskt ett svar för den frågan, ett svar som tycks vara svårt att för vissa, men för andra är det lika lätt som att cykla.
Är man svensk måste man inte älska allt med Sverige, eller något alls. Att vara svensk är när man kan tycka och tänka precis vad man vill. Kunna uttala sig fritt inför andra vuxna som barn kvinnor som män, precis alla. Alla har sin egen rätt och tycka och tänka, fundera och skapa debatter om man e svensk.  Jag är så fruktansvärt stolt över att få leva och få bo i mitt land Sverige…
Jag är ett rostigt lok på en gammal järnväg

Jag är en nyfödd unge på Halmstad bb

Jag är alla vågorna utanför Tylösand

Och jag är alla alkisar utanför knutpunkten i Helsingborg

Jag är morgonen och jag är natten

Jag är alla Sveriges vattendrag

Och  Jag är  mera dalarna än en dalmas någonsin kan bli

Jag är solnedgångens väntande minuter

Och jag är alla blommorna på dom skånska åkrarnas fällt

Jag är midsommarnattens doft av sprit

Jag är dom småländska skogarnas mörka nätter

Och jag är Arne Weise som tänder ljuset varje jul

Jag är varenda blomma i Carl von linnes trädgård

Jag är AIK, Götet och Färjestads supportrar

Och jag är publiken i väntan på Lasse Winnerbäck

Jag är bärplockarna i Sveriges alla skogar

och Jag är norrlands kalla nätter, och Stockholms ständiga stress

Jag är Ulf Lundell på sen och publiken därtill

Jag är dom väldiga smällarna på nyår

och Jag är mannen som gör barnen som gladast varje år

Jag är midsommarstången och människorna som dansar runt mig

Jag är jag är Skåne och jag är lappland

Jag är Evert Taube och karl den 16de Gustav

Och jag är alltihop i en väldig röra

Jag är dala hästen och jag är muren och minnena runt Visby

Jag är alla fiskmåsar på båtarna i Oskarshamn

Jag är polkagrisarna i gränna

Och jag är glöggen, sillen och risalamaltan på julbordets mitt

jag är det jagande rådjuret i dom halländska skogarna

Jag är vasaloppets snö och norrland snöbefästa fjäll
Jag är studenten, första ölen och minnena från tonåren

Jag är sommarlovs avslutningens ljuvliga musik i kyrkan

Och jag är ett lyckligt barn på väg till sin första skoldag….






Jag är väldigt stolt över att kallas Svensk!
Och Jag är fruktansvärt tacksam över det land jag fått växa upp i. alla människor jag fått träffat, alla presenter jag fått, all kärlek från det land och dom människorna som bor här, jag fått. Jag känner mig stolt när jag hör ordet Svensk! Men vad innebär det egentligen? Ska man klä sig på nått speciellt sätt? Prata på ett speciellt sätt? Ha födds här? Ha båda föräldrarna som är här ifrån? ska man heja på Sverige i fotboll? Eller kanske i hockey? Ska man hissa flaggan på nationaldagen? Ska man fira jul och fira midsommar? Eller ska man kanske vara rasist? Inte äta utländsk mat? Snusa general? Eller skulle offra sitt liv för att rädda sitt land?

Jag har faktiskt ett svar för den frågan, ett svar som tycks vara svårt att för vissa, men för andra är det lika lätt som att cykla.

Är man svensk måste man inte älska allt med Sverige, eller något alls. Att vara svensk är när man kan tycka och tänka precis vad man vill. Kunna uttala sig fritt inför andra vuxna som barn kvinnor som män, precis alla. Alla har sin egen rätt och tycka och tänka, fundera och skapa debatter om man e svensk.  Jag är så fruktansvärt stolt över att få leva och få bo i mitt land Sverige…





RSS 2.0